En blogg om hjärnan

Får föräldrar som inte sätter e-gränser ångest?

Den frågan ställde jag mig, efter att ha lagt upp en artikel på ett föräldraforum på nätet. Den inleds med: ”Det finns föräldrar som anser att barnens betyg är skolans ansvar. Men när det inte är skoltid är det föräldrarnas ansvar att se till att barnens hjärnor arbetar och vilar på det sätt de är programmerade för.”

Jag förväntade mig att artikeln skulle engagera dem. Jag har tänkt mig att delta i diskussionen.

Artikeln har lästs 1 300 gånger. Men inte ett livstecken. Inte en enda positiv eller negativ kommentar. Inte ens tummen upp eller ner.

Är förklaringen att artikeln är ointressant? Troligen inte, för den publiceras i DN.Åsikt den 10 maj.  Artikeln får, precis som på föräldraforumet, rubriken ”Okunniga föräldrar sänker barnens betyg”.

Nu hamnar den på Lärarförbundets Facebook-sida. När detta skrivs har den gillats av 394 personer och delas 150 gånger.

5 av tio barn är oroliga för att de sover för lite – men endast 2 av tio föräldrar

Surfplatta i mörkerVad är det som skapar så diametralt olika reaktioner? I artikeln skriver jag att ”inlärning är en process som pågår dygnet runt. Det barnet har lärt sig under dagen lagras tillfälligt i hjärnan. När barnet sover flyttas minnet över till långtids­minnet och programmeras där. En god nattsömn är en förutsättning för att den här processen ska fungera optimalt.  Barnet `levlar´ alltså – når en ny nivå, som man säger i dataspelsvärlden – när det sover.

I en undersökning som presenterades av Digital Awareness UK, 2017-04-23, uppger tre av fyra skolungdomar att de är online mellan tre och tio timmar om dagen. 47 procent är oroliga för att de sover för lite. Det ska jämföras med att endast två av tio föräldrar uppger att de är mycket bekymrade över att surfandet kan leda till sömnbrist.

  • För att hjärnan ska fungera optimalt behöver en tonåring ungefär nio timmars sömn per dygn.
  • En amerikansk undersökning med 27 939 high school-elever, visar att den genomsnittliga sovtiden var 6,5 timmar. Tre procent svarade att de sov nio timmar.
  • Undersökningar i Asien och Europa visar att elever som tycker att de sover för lite presterar sämre i skolan.
  • En norsk studie med 7 798 elever visar att de som somnar mellan klockan tio och elva, på vardagskvällar, har bättre medelbetyg, än de som somnar senare.
  • En svensk studie med 20 026 elever, som är mellan tolv och 19 år, visar att de som sover mindre än sju timmar per natt riskerar att prestera sämre i skolan.
  • I en norsk studie, med 9 875 gymnasieelever, uppger nästan alla att de har tittat på en skärm tim­men innan de somnar. En undersökning vid Harvard University visar att de som läser en pappersbok somnar snabbare än de som läser den på skärm.

Ångest och skam var det gemensamma svaret

Varför sover skoleleverna sämre? Vi talar om tidskrävande aktiviteter som skapar ett stort engagemang. Skolverket skriver att svenska elever är mest på internet utanför skolan.

En annan förklaring är att nivåerna av sömnhormonet melatonin minskar på grund av skärmarnas blå ljus – och som en följd av det ökar vakenheten. Idag finns det lösningar som anpassar ljuset från skärmen på kvällen. Installera dem, men håll koll på vad forskningen kommer fram till eftersom det är nya innovationer.”

Tystnaden från föräldrarna förvånade mig. Varför ville de inte diskutera artikeln med varandra på ett föräldraforum som är fullt av diskussioner? Skapa en ökad förståelse för ämnet? Ge varandra stöd?

Jag talade med några vänner. Ångest och skam var det gemensamma svaret. Artikeln gör klart att föräldrarna inte kan lägga skulden på skolan, lärare och politiker. När det gäller barnen och deras sömn/skärmar finns problemet och lösningen inom hemmets fyra väggar. En erfaren psykolog och psykoterapeut sa att det finns en uppfattning om att systemet ska ta hand om individen – men det är individens ansvar att se till att barnen kommer utvilade till skolan. En förälder har ansvar för sitt eget liv och de han/hon ansvarar för.

Steve Jobs och Bill Gates barn har regler

En lärare, som arbetat 30 år i grundskolan, skriver att hen inte vågar nämna ordet ”föräldraansvar” idag. Det kanske är dags att göra det igen.

För det finns förebilder. När den första Ipaden lanserades frågade New York Times, Steve Jobs om hans egna barn gillande den.  Han svarade ”De har inte använt den. Vi begränsar hur mycket teknologi våra barn får använda hemma.” Och Bill Gates berättade nyligen i The Daily Mirror att hans barn inte fick egna mobiler förrän de fyllt fjorton år. Och att de begränsade barnens användning av dem.

Chris Anderson, tidigare chefredaktör för tidskriften Wired, säger att barnen anklagar honom och hans fru för att vara fascister. De säger att ingen av deras vänner har samma regler. Chris Anderson säger att det beror på att de har sett farorna med teknik på nära håll. ”Jag har drabbats själv och jag vill inte se det hända mina barn.”

Och det är kanske så vi ska se på det gränslösa användandet av skärmar – vi kan bli beroende. Den som upprepar samma beteende flera gånger i timmen har fått sitt belöningssystem kidnappat, enligt forskare. Före år 2009 – med mobilt bredband, smarta telefoner och sociala medier – hade en person som upprepade samma beteende var tionde minut fått diagnosen tvångsbeteende och blivit ordinerad medicin och terapi. Idag är det, det nya normala.

Kan bli som ett galet pariserhjul som snurrar och aldrig stannar

Belöningssystemets normala funktion är att motivera oss att välja de aktiviteter, som är nödvändiga för att vi ska överleva som art. När vi gör något som hjärnan klassar som belönande får vi en dopamindusch.

Men det betyder inte att det vi väljer att göra är bra för oss. När jag föreläste för lärare i Göteborg berättade en av dem att en kollega tröttnade på att eleverna ständigt blev störda av sina telefoner. Hon bad dem lägga mobilerna på bänkarna och så räknade de hur ofta de blev störda. Den som vann, eller förlorade, blev störd tjugotre gånger under en lektion. Det är klart att betygen påverkas negativt. Även för dem som sitter i närheten.

En kidnappad hjärna har programmerats om så att den ständigt kräver nya dopaminduschar; för en del pågår jakten nästan dygnet runt.  Den kan i värsta fall bli som ett galet pariserhjul som snurrar och snurrar och aldrig stannar.

Larry Rosen, amerikansk professor i psykologi, anser att många ungas användning av tekniken egentligen handlar om att dämpa oroskänslorna. ”De vill inte missa något; klarar du inte av att vara den sista som får veta att A har gjort B? Etcetera. Det här gäller i hög grad även många vuxna.

Föräldrar har en viktig roll – och är viktiga förebilder

För vuxna handlar det om det livspussel alla talar om. Det är mycket som ska hinnas med i en familj; både i det verkliga livet och för många på sociala medier. Och ibland finns det inte tid och ork för barnens behov; inte ens för de föräldrar som till synes borde ha det.

Det är ingen tvekan om att föräldrarna har en viktig roll – och är viktiga förebilder. Det handlar om ett samarbete mellan dem och skolan. Jag tycker därför att det är viktigt att samhället får veta vad ni föräldrar tycker i den här frågan. Och om ni tycker att barnens brist på sömn, kopplat till olika skärmar, är ett problem – vad behöver ni då för stöd?

Tomas Dalström, författare till boken ”Din hjärna från 2008 är effektivare än den du har idag. Så kan du återställa den”.

Be Sociable, Share!

    I Arkiv