Kvinnors texter uppfattas som rörigare

Vi tolkar ofta handlingar på olika sätt beroende på om det är en kvinna eller en man som utför handlingen. Vi tillskriver också män och kvinnor olika egenskaper oavsett om vi har skäl att göra det eller inte.

Tänk dig att du tar en text och undertecknar den med en mans namn. Och att du undertecknar exakt samma text med ett kvinnonamn. 1984 genomförde forskarna Jan Einarsson och Tor G Hultman just en sådan undersökning och sex år senare följde Hultman upp den med en ny undersökning.

Rörig, oklar och svår att förstå

Texten de använde, för att se hur vi tänker, undertecknade de med Ingvar Lundborg respektive Ingvor Lundborg.

Resultatet visade att:

  • Ingvars text uppfattades som genomtänkt, välskriven och övertygande.
  • Ingvors som rörig, oklar och svårt att förstå vad hon egentligen ville ha sagt
  • Även kvinnor uppfattar Ingvors texter som sämre.

Jan Einarsson var med och gjorde den första undersökningen. Han är idag professor emeritus på institutionen för nordiska språk, vid Lunds universitet, och gav 2009 ut boken Språksociologi. I den har han bland annat tittat på nyare forskning. När jag talade med honom för några år sedan sa han: ”Jag kan konstatera att resultaten liknar de vi kom fram till för snart 30 år sedan.” Internationell forskning visar samma resultat.

Scener ur ett äkten­skap

I en annan undersökning lät Einarsson de som  deltog i testet läsa Ingmar Bergmans ”Scener ur ett äkten­skap”. Han hade ändrat namnen på huvudperso­nerna – och låtit mannen framföra kvinnans repliker och tvärtom i hälften av testerna. De som läste texterna ansåg att:

  • Kvinnan var mer bevekande, känslosam, personlig, undergiven och öppen – oavsett om hon hade originalmanusets kvinnliga repliker eller undersökningens manliga repliker
  • Mannen ansågs vara mer framgångsrik och nonchalant jämfört med kvinnan oavsett vilka repliker han hade.

Dags att lyfta på slöjan till det omedvetna

Våra namn styr också omedvetet våra förväntningar när vi ser dem, eftersom de kan ge oss information om var och i vilken generation vi är födda i. Vi bedömer ofta samma text på olika sätt beroende på om texten är skriven av Börje eller Andreas, Birgit eller My, Jana eller Bettan.

Namnet signalerar exempelvis indirekt yngre man, äldre kvinna, utländsk kvinna etcetera och namnen räcker för att våra hjärnor snabbt ska bilda sig en uppfattning om texten.

Tänk dig två boxar: 1) Den inre boxen innehåller allt du är medveten om och tänker på. 2) Den yttre boxen är du normalt inte medveten om och innehållet i den är okänt. Den här – okända informationen – sätter gränserna för ditt tänkande.

 Den yttre boxen avgör vad du tänker medvetet. Dina medvetna tankar bestäms också av bland annat din klassidentitet, utbildning samt din sociala och kulturella bakgrund.

Vi måste börja bearbeta den yttre boxen. För vi kan bara förändra det vi är medvetna om.

/Texten är från min första bok ”Bäst i text Läseboken/Skrivboken”/


I Arkiv